En del förskolebarn i Billeberga har med kort varsel fått sina 15 timmar i veckan lagda på 5 timmar/3 gånger i veckan ändrade till 3 timmar/5 gånger i veckan. Man kan tycka att det är en liten förändring, och att föräldrarna ju ändå "bara är hemma och är föräldraledig med annat barn/arbetslöst" men så är det faktiskt inte. Inte i min värld iallafall.
Om jag har förstått det hela rätt gäller detta beslut bara vissa av barnen. 6 barn har fått sina schema ändrade. Jag undrar lite hur urvalet har skett, vad det är som gör att just dessa barnen har fått sina schema ändrade och varför ingen kommunikation med föräldrarna har varit i gång. Mycket märklig företeelse, alla parter tjänar på att spela med öppna kort i sådanahär frågor. Har nu rektorn tagit det här beslutet så får man ju lita på att han inte gjort det för sitt eget höga nöjes skull, men man kan ju önska att det skötts på ett lite bättre sätt- iallafall om man utgår från artikeln.
Jag har själv två barn, jag har haft min stora på 15timmarsschema under en tid och det ser jag inte som något konstigt. Ett barn som är 3 år gammalt har kompisar på dagis, det har rutiner där och i de allra flesta fall tycker de om att vara där. Lägg till att man just blivit storasyster/storebror, mamma har mycket att göra med bebisen som skriker på natten, bebisen har kanske kolik, det finns många faktorer som spelar in. Att då "bli straffad" ännu en gång, inte bara genom att ha fått en skrikig bebis hemma utan även genom att inte ens få gå till dagis, tappa sin dagliga kontakt med sina vänner, och bara lalla omkring hemma med en mamma (eller pappa för den delen!) som är trött och som inte riktigt orkar hålla samma tempo som innan, det är faktiskt inte riktigt korrekt. Jag blir faktiskt irriterad över att vissa människor tror att det hela handlar om att man inte kan laga mat som förälder idag, att det är därför man väljer att ha sitt stora barn på dagis 15 timmar i veckan. Att man är så upptagen med att ligga och pilla naveln och fantisera om att bli hemmafru. Det är ett hån mot dagens småbarnsföräldrar. Jag anser att det är upp till föräldrarna att känna av sitt stora barn när man börjar närma sig den tiden. Kanske mår han/hon bäst av att vara hemma, kanske inte. Låt oss inte komma med pekpinnar, det är bara onödigt och pinsamt!
Det finns vissa kommentarer som förlöjligar det hela med att säga att det "ju måste vara väldigt jobbigt att gå till dagis fem dagar i veckan istället för tre". Ja, det kan faktiskt vara det. För min egen del så hade det varit jobbigt. Jag bor utanför byn, tar bilen in och lämnar och hämtar på dagis. Jag skulle alltså fått stå och skrapa rutorna på bilen, krångla på kläder på två barn, spänna fast dem i bilen, köra in till dagis osv. osv, och detta för 3 timmar? Jag hade knappt hunnit hem för att vända innan jag skulle tillbaka igen. Ja, det är mitt eget val och allt det där som folk tjatar om, men för min del föredrar jag 5 timmar åt gången så det blir lite av det. Och för barnens del också, 3 timmar hinner de knappt gå in och börja leka.
I den bästa av världar hade det funnits en valfrihet i det där. Och i den bästa av världar hade det inte varit en massa struntprat om att föräldrarna egentligen inte vill ha barnen hemma för att de inte kan laga mat och för att de är upptagna med att önska sig ett hemmafruliv. Men inget av det verkar bli verklighet inom den närmsta tiden.
Artikeln hittar ni -->HÄR<--
