En olycka.

Hur man än vrider och vänder på vad som hände i Landskrona där på parkeringsplatsen, så var det ingen olycka.
Ett dåd i hastigt mod, ja. Men ingen olycka.

23åringen valde själv att börja misshandla både mannen och kvinnan. Det är för mig helt ofattbart- har respekten för äldre helt försvunnit?
23åringen valde sedan att köra därifrån, och inte ange sig själv till polisen. Och blåneka till att han varit där när han sedan blev inplockad av polisen.

Min känsla av det hela är att han hemskt gärna hade sluppit ta sitt ansvar vad gäller både misshandeln av mannen och kvinnans död, och fortsätta att leva i sin lilla värld där det tydligen är med knytnävarna man löser konflikter, oavsett vem det är man är i en konflikt med.

Läste någonstans att han var nybliven pappa och att han längtade hem till sitt barn. Artikeln var vinklad så att man skulle känna medlidande för honom.

Och det kan jag verkligen inte göra. Jag kan inte känna någonting mer än avsky för en människa som på fullt allvar slår ner två personer som är över 70 år gamla. Och den ena av dem en kvinna. Över en parkeringsruta. Däremot känner jag medlidande för hans barn. Barnet är oskyldigt.
Jag är glad att jag inte mött människan i trafiken, eller någonannanstans där man riskerar att hamna i konflikt för den delen.

Det har inte med att göra om han är invandrare eller inte för min del, det handlar om att jag tycker att han verkar vara en fruktansvärd person om man dömmer efter handlingen, och det är det enda jag har att gå på.

Nu pratas det mycket om att det skadat 23åringen att FBgrupper gått ut med namn och bild på honom. Jag är absolut inte för att man lägger ut bilder och namn på människor sådär utan grund, men i detta fallet finns det ju inga tveksamheter om att han varit på plats, att han är skyldig, oavsett nu vad brottsrubriceringen blir i slutet. Att lägga ut namn och bild på personer som är misstänkta för brott är dock en helt annan diskussion.

Jag förstår inte hur man tänker i det läget, om man har gjort allt det han har gjort och hållit sig undan så länge man kunnat, nekat till att ha varit på plats för att sedan ändra den historien också, och sedan komma fram till att det skadat en själv att bild på en kommit ut på internet?
Har han inget viktigare att fundera över?



Jag har än inte läst en enda artikel om hur det är med den avlidna kvinnans familj. Inte ett ord om mannen som fått sin livskamrat hastigt bortplockad från sitt liv. Allt fokuseras på 23åringen.
Och det tycker jag är tragiskt.

(Länk till skd)