Är helt stum

Jag är stum av förvåning, av äckel och av sorg.
Jag visste att det förekom, men jag hade tidigare inte konfronterats med det på denna nivå som jag gjorde idag.
Vad jag pratar om?

Gårdagens "uppdrag granskning" såklart.
För er som missade programmet kan man se det på internet här (länk till svtplay.se)

Detta handlade om hur en ung flicka blev våldtagen på skolans toalett. Omgivningen trodde henne inte, trots att pojken blev dömd för våldtäkten, bla med rättsmedicinsk bevisning samt hans egna erkännande.
Dessutom fick han besöksförbud mot flickan.
När han blir förflyttad till annan skola strejkar hans kompisar på skolan.

Skolan och fritidsgården är "neutrala" och tar inte ställning, inte ens när pojken är dömd. De vuxna i samhället är i bästa fall passiva, i värsta fall aktiva i sitt stöd för pojken. Det startas facebookgrupper som behandlar vad man borde göra med flickan som "så uppenbart ljuger", och ryktena florerar runt i samhället tills de någonstans på vägen blir någon form av sanning. Iallafall för de som inte vågar ifrågasätta dem. Det är ingen av människorna som berättar vidare dessa "sanningar" som hört dem från flickan själv, utan de kommer från "bekantas bekant" osv. Flickan håller konsekvent samma version hela vägen från polisförhör till rättegångar.
Och pojken blir dömd. Inte bara i tingsrätten utan även i hovrätten.
Ändå bestämmer sig människor i detta samhälle för att stötta pojken.

Ryktena går-
Hon ville egentligen. Och oralsex kan väl knappast räknas till våldtäkt.
Hon var yngre än honom, och alla vet väl att yngre tjejer vill vara med äldre populära killar? Hon är bara ute efter pengar.
På internet skrivs det att man vill betala någon för att våldta henne "på riktigt" för att hon ska få känna hur det känns, hur man vill föra upp en påle i hennes underliv och bränna henne på bål. Hur man skäms som tjej eftersom det är så tydligt att hon ljuger.

Pojken blir inbjuden till skolavslutningen som hålls i kyrkan.
Av prästen. För guds hus är öppet för alla.
Flickans föräldrar hade varit förutseende och åkt bort med flickan över skolavslutningen, och tur är väl det! Pojken kom till kyrkan, hade med sig blommor som han gav till hela sin klass och sina gamla klasslärare under enorma applåder.
Prästen berättar senare för Uppdrag Granskning att det blev en "tyst, stark demonstration". Han berättar också att han tycker det var jättestarkt av pojken att orka komma dit och göra det, och att han tyckte det var synd att han inte fick vara där som en i klassen.
Hur flickan hade det ägnade prästen inte en tanke.
Avslutningen filmades av en av pojkens anhöriga och ligger nu ute till allmän beskådan på internet.

När reportern frågar prästen om han visste att pojken bara några timmar efter skolavslutningen våldtog en annan flicka på en badstrand, så är hans reaktion "stackars kille... Ja, tjejen givetvis också.".

Även i detta våldtäktsmålet blir killen dömd. Bland annat återfinns dna i hennes trosor, hans dna, men trots detta är hans anhängargrupp minst sagt skeptiska. Förklaringen till dna't är tillexempel att det "räcker att man har samma hårfärg" och att "de hört att de låg i tvättkorgen när polisen hämtade dem, och hon har ju faktiskt en bror och då är det ju inte alls säkert att det är pojken i fråga som dna't kommer ifrån.".

Flicka nummer 1 tvingas till slut flytta från samhället, från sin familj och börja i skolan 50 mil hemifrån.
Flicka nummer 2 bor fortfarande kvar i samma samhälle.
Flicka nummer 1 och flicka nummer 2 känner inte varandra.
Pojken bor i dag på ett ungdomshem. Hans bror har startat upp en hemsida där han skriver om hur felbehandlad och misstrodd hans bror är. Den har många trogna läsare.

Jag tycker det är fruktansvärt att det svenska samhället fortfarande fungerar såhär. Internet är bra till mycket, men med frihet kommer ansvar. Jag blir rent ut sagt förbannad på vuxna människor som tycker det är okej att bedriva häxjakt på flickor. För att "han ju är så pass snygg att han inte behöver våldta" (!) eller "ja men om man inte vill suga av någon så får man väl helt enkelt säga nej, svårare än så är det inte". Nej, det är kanske inte svårare än så för just dig. Men för en ung tjej, liggandes på rygg på ett toalettgolv, med en äldre kille sittandes över sig, hållandes ens armar och med sina byxor nere, så är det kanske inte så lätt.
I polisförhöret med pojken säger han att flickan säger nej 4-5 gånger och att han senare tycker det är jobbigt det han har gjort, just för att hon inte ville. När förhörsledarn frågar honom om det fanns någon tveksamhet i om hon ville svarar han nej, hon ville inte.

Vad är problemet? Han är dömd för våldtäkt mot minderårig. Han har erkänt. Varför är det synd om honom?
Han begick dessutom ännu en våldtäkt. Där det finns dna.
Ändå tror folk inte på flickorna.

Det är dags att vakna upp och inse att världen inte är det den en gång varit. Kvinnosynen MÅSTE förändras, och det finns inte mycket tid att gå på. När tom. yngre människor resonerar som i att "det är ens eget fel", då är det något som är riktigt galet.
Detta tillsammans med att de vuxna helt förlorat sin egna moral, gör att det bara blir kattskit av det hela.
Jag tycker så oerhört synd om tjejerna. Dessa två, och alla som lider i det tysta. För jag tvivlar på att de är ensamma om att ha varit med om detta. Tyvärr.
Jag tycker däremot inte ett dugg synd om pojken, så som tex prästen verkar göra i första hand.

Jag anser att man ska visa detta avsnittet av Uppdrag Granskning för alla klasser i alla högstadieskolor. Man skall ha inledande och uppföljande diskussioner ang ämnet och inte bara något man pratar om i 20 minuter en gång, utan gång på gång följa upp vad det är som händer.
Etik och moralutbildningar anpassade för internet känns viktigt, och även grundutbildningar inom juridik som visar för ungdomarna att det inte är varken okej eller riskfritt att skriva precis vad som helst om vem som helst på internet.

Det är dags att vuxna människor i Sverige visar att de är just det- vuxna. Och tar sitt ansvar. Vi är påväg tillbaka i utvecklingen och det känns inte speciellt bra.

Länkar;
hd.se- ledarblogg
Lisa Magnussons blogg
Aftonbladet