Att bo på landet

Jag tror såhär;
Antingen så anpassar man sitt jobb efter vart man bor, eller så anpassar man sin boendesituation efter vart man jobbar.
Eftersom man trots allt spenderar betydligt mycket mer tid hemma än på jobbet, så anser iallafall jag att det är klokt att börja bygga upp sitt liv med att hitta sig ett passande boende.

Om man jobbar i Lund så tar det lika lång tid att ta sig från Teckomatorp till Lund C som det tar att ta sig med buss från tex Klostergården till Lund C.
Det tror jag är väldigt viktigt att framhålla när det gäller att göra reklam för Svalövs Kommun som en bra boendekommun.
De förhållandevis låga fastighetspriserna är även de något att framhålla, det väger naturligtvis tungt när barnfamiljer letar boende.
Det är stor skillnad på 1,3 miljoner och 4,5 miljoner om man letar fastighet.

Det är viktigt att våra småorter i kommunen får fortsätta utvecklas och att man inte lägger allt krut på Svalöv. Alla vill inte bo i Svalöv, tro det eller ej. Jag hade inte för mitt liv velat bo i Svalöv, jag har gjort valet att bosätta mig i Norrvidinge, 4 kilometer utanför Teckomatorp.
Detta beror inte på att jag inte tycker om Svalöv, utan på att jag inte vill bo så pass centralt.

Prioriteringarna i Svalövs Kommun är skeva. Jag kräver på intet sätt att småbyarna skall prioriteras, men de ska ligga på samma nivå som i de större byarna är inte att begära för mycket.

På hösten 2007 ringde jag in till kommunen för att diskutera en ödetomt i Norrvidinge som stått likadan med mer eller mindre skit dumpad på sedan 1988.
Denna frågan har varit aktuell sedan 1990-talet, men utan resultat.
Pratade med mannen på kommunen som var ansvarig, han bad mig gå ut och ta bilder och maila honom. Detta är ingenting jag hade gjort om jag hade fått den frågan idag, men då trodde jag i min enfald att det skulle gå snabbade för kommunens hjul att rulla om jag hjälpte till.
Skickade mailet till honom, fick leveransrapport.
Och sedan då?
Tystnad.
Det är tre år sedan.
Om detta hade gällt en tomt i centrala Svalöv, då hade det inte tagit denna tiden. Det hade aldrig gått såhär långt till att börja med.
Det ska inte behöva ta sådanhär tid, det borde ligga i kommunens egna intresse att dess invånare är nöjda med dess service- oavsett om man bor i centrala Svalöv eller ute på landet. Man ska inte behöva ringa och jaga gång på gång, man ska kunna lita på att de gör sitt jobb.

I December 2009 blåste det ner en lyktstolpe strax utanför våran fastighet. Den knäcktes vid marken och lade sig rakt över 108an.
Jag ringde till kommunen som vidarebefodrade mig till ansvarigt bolag i Februari, då var lyktstolpen fortfarande liggandes bredvid vägen precis där jag och min granne fick släpat undan den i stormen.
Bolaget var väl medvetna om problemet, hade varit ute och tittat här den 16 December. Idag är det den 24 Mars och den ligger fortfarande kvar.
En del kan man skylla på snön och tjäle i marken, men någon måtta får det vara. Damen som svarade i telefonen lovade att de skulle titta på det snarast möjligt. Och låt mig gissa, det lär väl vara ett par lyktstolpar i tätorterna som behöver åtgärdas innan de kommer ut till Norrvidinge.

Gångvägar i Tågarp, ordentlig gatubelysning och kommunalt avlopp till Norrvidinge är bara ett par exempel - även vi ute på landet betalar skatt och mig veterligen så betalar vi samma antal procent som resten av kommunens befolkning gör.
Det är bara det att vi en gång valt annorlunda.

(Skrevs med anledning av kommentarerna på hd.se, artikeln i fråga gällde att byalaget i Teckomatorp krävde svar på sina frågor från ansvariga politiker.)