Politiker och pappa- en bra kombination?

Alla politiska partier har med "jämställdhet" i sina partiprogram. Men hur kan det då komma sig att våra svenska manliga politiker tar ut allra minst föräldradagar av alla yrkesgrupper?
I du och jobbet kan man läsa att svenska politiker och manliga ämbetsmän tar ut i snitt 3,32 föräldradagar per år och barn. (19 februari 2009). Det känns väldigt märkligt att man som politiker inte tar vara på sin lagliga rätt och sitt ansvar, utan lämpar över det till sin respektive, samtidigt som man står och förordar jämställdhet.

Den svenska föräldraförsäkringen erbjuder föräldrar att vara hemma med sina barn i totalt 480 dagar. 60 dagar var är "öronmärkta", och övriga dagar delas lika men kan överlåtas åt vilket håll man vill under förutsättning att de överlåtes till den andra vårdnadshavaren eller registrerad partner.

Men varför är svenska män så ointresserade av att vara hemma med sina barn? Handlar det hela om ekonomin? Tjänar män så pass mycket mer i månaden än vad kvinnorna gör att man som familj bestämmer sig för att skippa sin lagliga rätt för att ha någon tusenlapp mer i månaden att röra sig med?
Eller handlar det hela om att man fortfarande är kvar på 50-talet då det bara var så att kvinnorna är de som är hemma med barnen och samtidigt passar på att städa huset, tvätta kläder och se till att maten står på bordet när mannen kommer hem? Har vi inte kommit längre än så?

Jag hade inte för mitt liv velat missa min sons uppväxt, och jag tror min man känner det samma. Han var hemma i fem månader med sonen och jag tror att det var nyttigt för alla i familjen.
För mig för att jag fick lära mig att släppa taget litegrann, det är lätt hänt som mamma att man tror att ingen kan lika bra som en själv och det blir ju lite fel. Bara för att jag varit hemma i nästan ett år så innebär inte det automatiskt att mannen inte klarar av att sköta det som skötas skall, även om det kanske inte görs på "mitt" sätt...
Det var bra för min makes del, att se att allt inte bara flyter på utan arbete därhemma bara för att det är en förälder som går hemma på heltid. Att se hur mycket arbete det faktiskt krävs att vara hemmaförälder, det är ingen dans på rosor!
Och det är inte minst bra för sonen som fick kvalitétstid med båda sina föräldrar!


Om det hela handlar om det ekonomiska har jag ett förslag;
Om man istället för att dela upp inkomsterna i "hans" och "hennes", börjar köra på "familjeinkomst" istället, så hade det ju löst alla problem med att mannen inte kan vara hemma av ekonomiska skäl.
Man lägger helt enkelt all inkomst i samma pott och därifrån tar man och splittar inkomsterna på hälften, och efter det tar man bort 20% av den ena hälften, så att säga.

Eftersom föräldraförsäkringen betalas ut av försäkringskassan så blir det ju inga extra problem med respektives arbete och lön heller.

Jag tror på valfrihet, och detta förslag hade varit det ultimata för många familjer som känner att de inte har råd med att mannen ska gå hemma.
Valfriheten finns ändå kvar iochmed att man kan välja att kvinnan går hemma alla dagarna om man nu vill det, eller mannen för den delen!